Bland sjöar märkas: Artingen, af en kvarts mils längd, och Öresjö, af en half mils längd, uti hvilken den genom socknen löpande Öre elf faller ut; denna å, äfven kallad Risa-elf, antager efter utloppet ur sjön namnet Wiskan.
Bådande jordmånen i socknen är sandmylla, ängen är svag, något lin och hampa odlas, likasom något humle. Bland binäringar märkes smide af yxor, liar och bjellror; handelsrättigheten begagnas föga.
Socknen består af 12V4 mantal skatte, 37/$ mantal krono och 103/g dito frälse, med 1 qvarn och 1 tegelbruk på skatte, 1 såg och 1 stamp på krono, alltsammans 1 857 taxeradt till ett värde af 88,942 rdr bko.
Befolkningen, 18 iti: 84 2 personer, steg 1850 till 919 och 1856 till 934 invånare.
I socknens ambulatoriska skola undervisades sistnämda år 29 gossar och 25 flickor, medan 26 gossar och 24 flickor hade undervisning i hemmet och 2 barn saknade undervisning.
Fristads socken lades år 1 628 under Borås pastorat, skiljdes derifrån år 1671, men förenades åter dermed genom kongl, resolutioner af 1 680 och 1687. År 1783 begärde Fristadsboerna åter att skiljas från Borås; men Gustaf III resolverade, att Borås och Fristad skulle framdeles utgöra ett pastorat, hvilket dock åter upphäfdes år 1859, då Borås pastorat delades i 2 recala pastorater af 2:dra klassen, det ena innefattande Borås, Torpa och Brämhult, det andra Fristad, Borgstena och Gingrid. Fristads kyrka, belägen ll/4 mil från Borås, är byggd af sandsten med h väl felt tak utan torn. Eu tradition berättar, att kyrkan fordom stått på Fristads hed.
Inom socknen
ligga det gamla Gylta-godset Påtorp 
samt
exercisplatsen Fristads Hed med ett
gammalt domaresäte. Stensättningar
finnas dessutom inom socknen vid
Sjölid och Slättäng.
Jag tar tacksamt emot tips,ideer och synpunkter angående sidan och dess innehåll. Framför allt är jag intresserad av gamla släktfoton och berättelser som kan finnas liggande lite varstans i stugorna. Om du hittar felaktigheter på sidan (dom finns, jag vet) är jag tacksam för om ni gör mig uppmärksam på detta.
